This is page cv_b0357. Please don't edit above this dashed line. Thank you! -----------------------------------------------------------------------------
KRÓKRAPTU -- KUML. 357
straight, Ld. 96; gora sér krok, to make a circuit, Fas. iii. 197. 3. a device; ok hefir hann þat í hug sér at rétta þenna krók, Ld. 40, 260, Stj. 515; Króka-Rcfr. Ref the Wily, Krók. II. a nook; í krókinn hjá húsinu, Fs. 42, (krók-pallr); aka e-m í öngan krók, to put one into a corner, to entrap, a saying, Fms. vi. 132 (in a verse). III. a nickname, Landn.; whence Króks-fjörðr, a local name, Landn. króka-spjót, n. a barbed spear, Ld. 78, Eg. 726, Fbr. 11, and see Worsaae, No. 350. krók-raptr, n. crook-rafters in a house, Gþl. 331. krók-spjót, n. a barbed spear, N. G. L. i. 80. krók-stafr, m. a crooked stick, Karl. 278, Fms. iii. 178: a crosier, D. N. krók-stika, u, f. a kind of candlestick, Vm. 34, 69, Jm. 2. krók-stjaki, a, m. a boat-hook. krók-sviða, u, f. a kind of hatcbet with a hook, Gullþ. 14. krók-ör, f. a barbed arrow, Al. 149, N. G. L. i. 80, Fas. iii. 331, Róm. 240, O. H. L. 71. krubba, u, f. [Engl. crib; Dan. krybbe] , a crib, Skáld H. 6. 19. krukka, u, f. [A. S. crocca; Hel. cruca; Engl. crock; Germ, krug; Dan. krukke], a pot, MS. 1812 (Gl.), freq. in mod. usage. krumma, u, f. (krymma, Hkv. Hjörv. 22), [Germ. krum], a crooked, clownish hand, paws, Skíða R. 8, Fms. iii. 189, vi. 206, Grett. 124 new Ed., Ísl. ii. 443. krummi, a, m. a pet name of a raven, perhaps Crook-beak, Edda (Gl.),Ósv. S. 3, 4, 6; freq. in popular songs, -- Krummi krunkar úti, | kallar á nafna sinn; Krumminn á skjá, skjá, | skekr belgi þrjá, þrjú, etc.; betr skrifa krumma klær, Jón. Þorl. Krumma-kvæði, n. Raven song. krumr, m. = krummi (?), a nickname, Landn.; whence Krymlingar. krumsi, a, m. = krumnii, Edda (Gl.) krungr, m. a hump; krungr upp úr bakinu á honum. krutr, m. = krytr, a murmur, Bs. ii. 227. krúna, u, f. [Lat. corona], a crown, Stj., Fms. passim: the crown of the head, Sturl. iii. 281: the crown, royalty, H. E. i. 528: a shaven crown, K. f). K. 72, Bs. i. passim: the forehead of oxen. COMPDS: krúnu- breiðr, adj., rendering of the Gr. GREEK krúnu-gull, n. a coronation ring, Játv. 2. krúnu-klæði, n. coronation robes, Játv. Krúnu-messa, u, f. 'Crown-mass,' Corona Spinarum, = the 11th of October, Ann. 1300, H. E. i. 444. krúnu-vígsla, u, f. a coronation. Bs. i. 414, 640. krúna, að, to crown, Fms. vii. 308, N. G. L. i. 451: reflex., Bs. ii. 98. krúnk, n. onomatop. the raven's cry; knúk ! krúnk ! Snót (1866) 141. krúnka, að, to croak, of a raven; hani, krummi, hundr svín, ... galar, krúnkar geltir, hrín, a ditty. krús, f. a pot, tankard, Lat. crustula, Stj. 582; krúsum eða könnum, Rétt. 13. 2. Kryci-vika, u, f. [old Sax. cruci-wica; Germ, kreuz-wocbe] , the second week before Whitsuntide. krydd, n. [Hel. krud = herba; Germ, kraut] , . spice, Stj. 194, 205, Flov. 80. krydd-jurt, f. spice herbs. krydda, að. [Dan. krydre] , to spice. KRYFJA, pres. kryf, pret. krufði, part. krufðr and krufinn, to split, embowel; þá krufði hann hana sinn, Fms. v. 194, Fas. ii. 376 (of a fish); svá segja menn at þeir kryfði þorgeir til hjarta, Fbr. 108; var kálfr einn skorinn ok krufðr, Fas. iii. 33, Mag. 138. krymma, u, f. = krumma, Hkv. Hjörv. 22. kryplingr, m. [Engl. cripple; Dan. kröbling] , a cripple, Hkr. iii. 116, Fms. xi. 308, Magn. 528, Bs. passim. kryppa, u, f. [kroppr], a hump, huncb. Fas. ii. 390, Skíða R. 8. kryppill, m. a cripple, Karl. 469, Mar. krypt and kraupt, [a for. word], a crypt in a church, Thom. Krysi-vík, f. a local name in Icel., no doubt qs. Kryci-vík, -- Kross- vík, = Holy-rood-wick; from the Saxon form cruci, as in Hel. krysja, pret. krusti, defect. [cp. Dan. kryster = a coward] , to crouch, linger; þeir er krustu undir garðinum urðu eigi fyrr varir við, en ..., Fms. viii. 38. krytja, krutti, to murmur, = kretta; þorði nú engi at krytja eðr kveina móti Israels-lýð, Stj. 370. krytr, m. murmurings, ill will; nábúa-krytr, neighbour-quarrels. krýna, d, to crown. krýning, f. coronation. kræða, u, f. a kind of lichen, lichen coralloides, Björn. kræfr, adj. daring, (conversational.) kræki-ber, n. pl. the fruit of the crow-berry, empetrum nigrum, Bs. i. 135, freq. in mod. usage, kræki-lyng, n. crow-berry. krækill, m. a crooked stick, Finnb. 216, 222. KRÆKJA, ð or t, [krókr], to hook with anything crooked, the in- strument in dat.; hann krækti handar-stúfinum í kistu-hringana, Fms. x. 258, Eg. 564, Fb. i. 524, Grett. 50 new Ed., Karl.; hann krækir fótunum niðr undir kviðinn (of a horse), Sd. 177; hékk akkeri mikit á Drómundinum, ok var krækt fleinunum á borðit, en leggrinn vissi ofan, and had the fluke hooked on the gunwale, but the leg turned down, Orkn. 362; Þórir krœkði upp öxinni, Ó. H. 135, Fms. vii. 264,E. b. 310, Fær. 110; krækt er saman beinnin í bór, tby bones are hooked together, i. e. . badly knit, Grett.; hann knekti fæîr undan þeini með staf, be booked their legs with his stick, Fms. vii. 264; hann vudi k. af honurn skjüldinn, Gullþ. 15. II. metaph. to go in circuits, in windings; þeir koma aptan dags á einn fjörð mikinn, ok kravkti ymsa vega í landit, a fjord which branched, spread widely into the coun'y, Krók. 52. III. refiex. to be booked, Sks. 27 new Ed.; krækjask til, to grapple in close fight, Fær. 18; vera inni kræktr, to be shut in, Fms. viii, 386. krækla, u, f. a crooked twig. kræklingr, m. a shell, common sea snail, used for fish bait. kræla, d, to stir: í fyrsta sinn með fingri mér | fann ek nokkut kræla, Völs. R. 230: mod., láta ekki á sér kræla, not to stir. KRÆSA, t, [krás], to make a dainty dish; kræsast, to fare sumptu- ously, Stj. 514, Karl. 250. kræsing, f. sumptuous fare, dainty. KRÖF, f., gen. krafar, pl. krafir, [krefja], a claim, demand, Stj. 225; K. Á. 220, Fms. i. 66. kröggur, f. pl. [from Engl. crags ?], straits; vera í kröggum, komast i kröggur, (conversational.) krökt, n. adj. swarming; krökt af fé, freq. in mod. usage; see krikt. KRÖM, f., gen. kramar, [kremja; Ulf. krammiþa = GREEK, Luke viii. 6] :-- a pining, wasting sickness; hefir hón haft langan vanmátt, ok var þat kröm mikil, Eg. 565; Þrándr hafði augnaverk mikinn ok þó aðrar kramar miklar, Fær. 213; líða svá margir dagar at herrans sjúkdómr snýsk í kröm, Bs. ii. 227; nieð leiðri kröm, Od. xi. 200 (GREEK); kuldi ok krön, kröm og vesöld. kröptr, m., pl. kreptir, a crypt, Thom. 543. kröptugr, adj. [kraptr], strong, Str. 60, Hrafn. 27, H. E. i. 513. kröptuliga, adv. with might and main, Hým., freq. in mod. usage. kröptuligr, adj. mighty, strong, freq. in mod. usage. KUBBA, að, [Engl. chop], to chop, cut clean; kubba e-t í sundr. kubbóttr, adj. = kufóttr (q. v.), Sks. 64 B. kubbr, m. a notch; tré-kubbr. kuðr, adj., see kunnr. kuðungr, m. a kind of shell, see kufungr; hneppa sig í kuðung, to crouch into one's shell, like a snail, cp. Safn i. 91, 97. KUFL, m., older form kofl, [Engl. cowl; mid. Lat. cuculus] , a cowl, Fms. viii. 245, ix. 531: a cowled cloak, Landn. 218, Fas. ii. 541, Fs. 74. kufls-höttr, n. (-hattr, Fms. v. 182), a cowl, Fms. iii. 162, Fas. i. 9. kufl-maðr, m. a cowl-man, Fms. iii. 37, Fas. ii. 541. kuflungr, m. a cowl-man, Fms. viii. 245: name of a party in Nor- way, Fb. iii. kuggi, a, m. = kuggr (?), a nickname, Landn. KUGGR, in. [Engl. and Dutch cog; by Du Gauge derived from Lat. concha] :-- a cog, a kind of ship, but originally (as is probable) a foreign ship, Saxon, Hanseatic, or the like, Fb. iii. 175, 224, Orkn. 200, 298, Ld. 314, Fms. i. 122, viii. 249, ix. 44, Ann. 1343, 1349, 1392. KUKL, n. [prob. a for. word, which occurs in no very old writers; Germ, gaukel; Engl. juggle] :-- juggling, sorcery, Edda ii. 638 (spelt kuckl), Mag. 176; kukl og fjolkyngi, Pass. 14.11. kuklari, a, m. a juggler, wizard, kuklara-skapr, m. sorcery, Bs. i. 237, Fas. iii. 237. kul, n. a cold breeze; fagrt kul, Fms. xi, 439. kula, að, to blow gently. kul-borð, n. the windward or weather side, opp. to the leeward. KULDI, a, m. cold, opp. to hiti; frost ok kuldar, Fms. ii. 29, 228, viii. 19, Ld. 168, Gg. 12, Fs. 179, Fbr. 28. COMPDS: kulda-bólga, u, f. a chilblain. kulda-samr, adj. cold, chilly, Ld. 286. kulda- skel, f. a kind of shell, concha orbiculata levis. kulda-strá, f. a withered straw: metaph. an outcast. kulda-veðr, n. cold weather, Fms. v. 178, Fas. i. 393. kulda-vegr, in. the cold zone, (mod. kulda- belti, n.), Sks. ic;8. II. metaph. coldness, malice; kenna, kulda af e-m, to feel chilly, sore, Eb. 290, Ld. 106, 158, Sturl. ii. 129. kulna, að, to 'cool out,' go out, of fire. kul-samr, a dj. - kulvíss, Grett. 160 new Ed., v. 1. kult, n. [prob. a for. word], a quilt: a counterpane, Eb. 264, Sturl. iii. 165, Dipl. v. 18. Str. 5. 51, Fms. x. 16: masc., einum dýrum silki-kult, Art. kul-vísi, f. the being kulvíss. kul-víss, adj. sensitive to cold, Dan. kulskjer, Grett. 144 A. kumba, u, f. the name of a bondwoman, Rm. kumbaldi, a, m. a small cairn, hovel; þið getið sotið ein í gamla kumb- aldanum ykkar, Undina 7, freq. in mod. usage: a nickname, Sturl. ii. 105. kumbi, a, m. a nickname, Sturl. ii. 69. kumbr, m. = kubbr, a chopping, cutting; tré-kumbr, Barl. 165. II. nykr, q. v., or the fabulous sea horse, Maurer's Volks. 33. KUML, kumbl, kubl, n. This word is chiefly interesting because of its frequent occurrence on the old Dan. and Swed. Runic stones, where it is always used in plur.; the spelling varies, kuml, kubl, or kumbl; in old Icel. writers it only occurs a few times, and they even use the sing.; it is now quite obsolete: I. prop, a sign, badge, mark, [A. S. cumbol; Hel. cumbal and cumbl = sigmtm] , a war badge, esp. used of any heraldic emblems; yet in the Scandin. language this sense is rare,